Konstnär
Född i Birmingham, Storbritannien
Tidigt liv och konstnärlig utbildning
Född: Birmingham, Storbritannien (5 december 1890)
Död: London, Storbritannien (19 augusti 1957)
En av de så kallade 'Whitechapel Boys' – en grupp konstnärer från East End som framträdde i början av 1900-talet.
Bomberg föddes i Birmingham som son till de polsk-judiska immigrantföräldrarna Abraham och Rebecca Bomberg. Hans konstnärliga resa tog sin början vid City and Guilds Technical Art School, innan han vidareutbildade sig till litograf i Birmingham.
Under åren 1908–1910 studerade han för Walter Sickert vid Westminster School of Art, där han påverkades djupt av Sickers fokus på form och det urbana livet. Ett avgörande möte med Paul Cézanne skedde genom Roger Fryts utställning "Manet and the Post-Impressionists" år 1910. Vid Slade School of Art (1911) belönades han med Tonks Prize för sin teckning av medstudenten Isaac Rosenberg.
Avantgardets år: Kubism, futurism och kontroverser
Vid Slade var Bomberg en del av en anmärkningsvärd generation som inkluderade Mark Gertler, Stanley Spencer, C.R.W. Nevinson och Dora Carrington.
Han inspirerades av de italienska futuristernas utställningar i London 1912 samt Frys andra postimpressionistiska utställning (med konstnärer som Picasso, Matisse, fauvister och Wyndham Lewis).
Han utvecklade en särpräglad stil som förenade kubism och futurism – kännetecknad av geometriska kompositioner, begränsade färgpaletter, kantiga figurer och rutnätsliknande strukturer.
Hans radikala ansats ledde till att han uteslöts från Slade School of Art 1913, då hans metoder ansågs vara för vågade för institutionens konventionella traditioner.
Han var under en kort period knuten till Bloomsbury-gruppens Omega Workshops och ställde ut med Camden Town Group. Han visade en närhet till Wyndham Lewis vorticistiska rörelse men valde att förbli oberoende och vägrade fullt engagemang.
Från krig till landskap: Ett stilskifte
Erfarenheterna som menig soldat under första världskriget fick en genomgripande inverkan på hans konstnärliga vision och ledde till en rörelse bort från abstraktionen.
Under 1920-talet antog Bomberg en mer figurativ stil, med fokus på porträtt och landskap hämtade direkt från naturen. Han utvecklade en alltmer expressionistisk teknik, präglad av texturerad impasto och emotionell intensitet.
Omfattande resor genom Mellanöstern (särsk vare sig Palestina) och Europa influerade hans senare verk i betydande grad. Hans skildringar av Jerusalem är särskilt anmärkningsvärda.
Sena år och arv
Från 1945 till 1953 undervisade han vid Borough Polytechnic (numera London South Bank University), där han påverkade en hel generation konstnärer, däribland Frank Auerbach, Leon Kossoff, Philip Holmes, Cliff Holden, Edna Mann, Dorothy Mead, Gustav Metzger, Dennis Creffield, Cecil Bailey och Miles Richmond.
Han var gift med landskapsmålaren Lilian Holt.
Trots perioder av relativ glömska under sin livstid har Bombergs verk under de senaste decennierna vunnit allt större erkännande som ett betydelsefullt bidrag till brittisk modern konst.
David Bomberg House vid London South Bank University är uppkallat efter honom för att hedra hans minne.
Hans arv ligger i den unika syntesen av europeiska avantgarderörelser och hans senare utveckling av en kraftfull, expressiv landskapsstil som lyckades fånga essensen av plats och mänsklig erfarenhet.
